Ni är underbara! Så mycket ni har delat med er av er själva! Jag hinner omöjligt svara er personligen på era historier tyvärr, fast jag så gärna vill :/ Men av djupet, tack!!! Så många fantastiska historier ni bär på! Är så roligt att ha en dialog med er!!
Varför jag ställer dessa frågor är för att jag vill lära känner er, ni som läser bloggen. Det hjälper mig att göra en bra föreläsning på tisdag. Jag vill veta vilka ni är, vad ni har för problem, hur en kostomläggning förändrat ert liv etc.
En sista fråga nu! OK!?
- VAD gjorde att ni beslutade er för att gå ner i vikt? VAD krävdes för att ni skulle förändra er kost? (behöver inte vara LCHF)
Som vanligt, ni kan vara anonyma och era svar syns bara för er (om ni sitter på samma dator som ni skrev) och mig. De syns inte för andra.
Jag förstår om en del av er tycker det är trist att kommentarerna är dolda men jag vet också att hade de varit öppna så hade många av er inte delat med er så generöst.
Min kod 56KILO ger 20% rabatt på ALLT. Även på redan nedsatta priser
Fantastiskt för viktminskning, värk och lymfan. (läs mer HÄR)
28 kommentarer
Jag frågade mig själv om det va värt att må så som jag gjorde (både fysiskt och psykiskt)! Insåg även att jag inte ville föra över mina dåliga vanor till mina barn.
Jag skrev in mig på viktväktarna.
Hej fina du <3
Jag ville gå ner i vikt för jag var så trött på att inte handla snygga kläder så jag provade det mesta men cambridge var det som gjorde att jag gick ner i vikt så pass så att jag iallafall kunde känna mig fin på en utlandsresa jag var på samt kunna köpa normala storlekar i affären MEN att leva med mottot att äta allt men inte alltid gjorde att jag såg att vikten började stiga och det ville jag inte så jag började äta lchf för att inte gå upp i vikt som en paus i vikrminskandet. Slippa räkna, väga och mäta maten men ändå inte gå upp. Funkade perfekt! MEN när jag tyckte pausen skulle vara över och att jag ville börja gå ner i vikt med lchf så tog det stop! Spelar ingen roll om jag äter mejerifritt och 3mål om dagen eller om jag öser på med lchf bakverk och äter en gång per dag. Min vikt står nästan helt still med lchf… Men jag började med det som en chans till att få andas ut och inte väga maten och ändå inte gå upp i vikt 😉
Jag har bestämt mig för att förändra mitt liv drastiskt mest pågrund av att jag verkligen behöver det och för att min dotter ska få goda matvanor.Såklart att jag också ska få sunda vanor. Vill inte att hon ska få samma helvete som mig med sin vikt.
Jag har lite svårt att verkligen komma igång med diet, för jag har aldrig behövt bry mig om det, så beslutet att gå ner i vikt sviktar för jag har så dålig diciplin! MEN det är ju det överflödiga fettet som bara är i vägen som gör mig less och vilja gå ner i vikt och som kärver koständrig!! Det var väl det som kräves OCH det som fick mig att besluta att gå ner i vikt! Kläder passar inte längre och ser inte snygga ut på! Sitta ned med ett par tighta byxor är tortyr! saknar min gamla kropp! (som jag fick efter barnafödande och massätning :))
Hej Åse,
Jag tänkte att jag svarar också, fast du fått så mycket svar.
Jag behöver gå ner i vikt, väger 80 kg till 162cm. Har i hela mitt vuxna liv (sen jag var typ 16 då min mamma tyckte att jag skulle börja på viktväktarna) varit tjock. Och har helatiden hållt på med viktväktarna och gått stagigt uppåt hela tiden. Har senaste 10 åren legat på ca 90kg. Efter jag fick mina två barn gick jag ner till ca 80 där jag ligger idag.
För snart ett år sen började jag med LCHF. Några jobbarkompisar höll på och jag tänkte prova. Har inte gått ner något i vikt, men alla säger att jag blivit smalare! Har stadigt legat på 78-80kg. Jag känner mig smalare, jag mår mycket bättre. Har en ”platt” mage. (inte platt, men inte uppblåst som alltid förut) Och mina kontaktexem på händerna är borta.
Det som gör det svårt för mig är att jag är en väldig socker-gris. Älskar kakor, bullar, godis, chips. Ja allt som man blir tjock av. Och nu har jag ju isnett att jag har ett starkt beroende. OM jag ”fuskar” en dag är det kört. Då blir det något varje dag. Och min hjärna börjar ”legalisera” ätandet. Tankarna säger att jag är ”värd” lite chips eller vad det kan vara. Och det blir ju aldrig LITE chips, utan alltid väldigt mycket.
Så mitt problem är i grund och botten ätstörning och sockerberoende. Men tack vare LCHF så kan jag periodvis hålla mig ifrån det och jag går iallafall inte upp i vikt.
FÖr övrigt är jag mycket piggare. OM jag äter tex mackor en kväll däckar jag i soffan! Jag blir jättetrött.
Jag läser din blogg för att den är väldigt inspirerande! Fina bilder, och du är så snygg!!! =) Jag blir jätteglad av din blogg helt enkelt. Mycket recept som jag provar.
Ja det var nog allt från mig!
Kram /Annika
Jag började träna igen efter flera års stillasittande. Fick massa problem med hälsan som är direkt anknutet till oträning och övervikt. Så med träningen kom musklerna och en bättre ork och hållning. Jag började köra GI för magens skull, men tog bort kolisarna helt mest på skoj ett par veckor. Körde strikt och rasade i vikt! Saknade grönsaker och fibrerna så jag lade till grönsaker igen, och gick ner tolv kilo på bara några veckor. Sedan har jag stått still, sedan i somras, trots bra kost och regelbunden träning. Nu har jag ökat på träningen igen, och förväntar mig att börja tappa igen.
Orkar inte vara missnöjd med min kropp längre, varje dag. Ska nu ställa upp i fitness bikini och juniors body building till våren!
Jag beslutade mig för att gå ner i vikt för att jag inte trivdes med mig själv, svårt att hitta kläder som satt bra. Mådde inte bra överhuvudtaget.
Det krävdes att jag tog bort allt socker och kolhydrater, jag började med lchf som jag trivs bra med!
Jag har tänkt på det länge men har inte kommit till skott! Nu när jag bara jobbar halvtid har jag alltid i världen att träna några gånger i veckan och verkligen ta tag i min viktminskning på allvar, innan har jag bara kunnat göra det halvdant för jag har inte hunnit träna, men nu finns det inga ursäkter längre!
Hej Åse! Följer din blogg dagligen, och härligt och inspirerande att du uppdaterar ofta:) Detta inlägg får gärna ses av andra, eller dom du själv vill tipsa:
I månadens Topp Hälsa tidning så är det en spalt som rekommenderar 3 st olika LCHF-kok böcker, dom verkar jättebra!!!
Kram och lycka till i Norge!
Jag blev väl indirekt motiverad av Katrin Z då jag följer hennes blogg. Men i början var jag en av dem som tyckte att det var bullshit.. att , det ör klart man ska unna sig en kanelbulle, man ska njuta av mat, desserter mm.. Men sen fick jag någon slags push av att det snart var jul och att jag ville gå ner lite innan vi reste hem till Sverige, och en måndag i november så bara började jag. Min make som var bortrest och kom hem efter några dagar, blev glatt öerraskad då han alltid förespråkat lite atkins. Han verkligen älskar mina bacon n scrambled eggs frukostar mm
Nu tillhör jag dem som mår mycket bra av min nya kosthållning, magen har aldrig varit så lugn, jag bär stolt mina skinnyjeans som jag hade innan jag blev gravid och känner mig ursnygg! Jag gör avsteg ibland, men inget som påverkar vikten.
Kram och tack för att du inspirerar.
Lycka till på föredraget!!
Jag föddes väldig mkt för tidigt för 46 år sen, var mycket sjuk och mager som liten vilket ledde till att jag fick hur mycket sötsaker som helst, det startade redan då har jag insett. Sen i tonåren började vikthysterin, fast jag egentligen inte var stor då. Jag har haft en ganska trasig barndom med alkohol och våld. Sen träffade jag en underbar man och har fått fyra barn och vikten har åkt upp och ner, jag har provat det mesta i dieter. Men jag mår allra bäst av en lite egen variant av Lchf med sparsamt av kolhydrater av lågt Gi. Har inte fått kontroll över sockret än och när jag är stressad och inte riktigt mår så bra då är det tungt, men jag tar en dag i taget. Måste lära mig att vara mer här och nu och inte så förb…. duktig jömnt.
lev här och nu// Kram Renée
Har aldrig varit överviktig förrän när jag skiljde mig för 13 år sedan. Mådde lite dåligt och gick upp 13 kilo, men det varade inte länge. Gick ner dom lätt med VV. Sen har jag gått upp lite gått ner och hållt på så. Har valt LCHF för jag mår sååå bra och hoppas givetvis att tappa några kilo ; )
Kramis till dig och din super fina blogg
Hej!
Av en slump hittade jag din sida. Gillade den direkt! Jag älskar att laga mat men det blir ofta ensidigt. Efs jag har en historia med ätstörningar (frisk sedan 20 år) vill jag inte laborera med maten. väga,mäta osv. Med det här äter man vanlig mat och det som är gott samt rena produkter. Hittills har jag tappat sex kg sedan julen! Då har vi ätit surdegsbröd samt musli och vaniljyoghurt men tänket och valet är med. Jag/vi 8mannen) känner oss piggare och är mycket bättre i magen. Mina tonårstjejer har oxå börjat tappa vikt och ändå tycker vi alla att det känns enkelt. Jag har även gått med i Campadre och fått ett armband till min 40-årsdag ” Älskad mamma”.
Det känns som jag har hittat hem! TACK!!!!
MVH Mia Adolfsson
Det var flera saker som bidrog samtidigt.
1 Nådde en ”toppvikt” som passerat en känslig gräns
2 Fick köpa extrabit så att behåarna gick runt
3 Grannen började på viktminsknings- och träningskurs (fettskrämd kurs som bara gav viktnedgång i början)
4 Hade hört av andra diabetiker att LCHF fungerade bra på blodsockret
Diabetessköterskan har varit lite tvär men med resultaten så mjuknade han ;). När diabetesläkaren såg HbA1c, blodsockerkurvor och viktminskningen så sa han – fortsätt äta som du gör. Dietisten däremot gick inte att knäcka, hon höll fast vid att hjärnan behöver ca 250 g kolhydrater varje dag…
Ett problem är att om jag blir för trött (har bland annat fibromyalgi och hypersomni) så kommer suget/tvånget att äta något tillbaka. Oftast kan jag undvika att bli för trött men ibland går det inte att styra allt man behöver. Dagen efter stundenten var en usel dag, många chips och sega ostbågar (favorit…) slant ner i magen. Men faktiskt gick det bra att dagen därefter gå tillbaka till LCHF (underlättade kanske att snackset tagit slut).
I början var släkten oroliga men när de förstått att blodsockret blivit bättre och att kolesterolet inte kommenterades av läkaren så är de mer nyfikna. Och så får man beröm för att man orkar fortsätta – konstigt för det här är ju god mat!
När jag började var jag orolig att suget skulle sätta käppar i hjulen för mig men nästan direkt försvann kikandet i kyl och skafferi. En stor vinst känns det som.
Om jag äter för lite, eller för lite fett i måltiderna så kan suget återkomma. En kopp kaffe med grädde brukar hjälpa.
Tack för din blogg – en av flera som jag kikar in på nästan dagligen 🙂
Jag fick dåliga levervärde och det visade sig att jag hade fettlever, och i samband med detta så har jag även fått lite diabetessymtom och högt blodsocker.
Jag är livrädd för sprutor så det blev lite droppen, rädslan för att få diabetes blev större än suget på onyttig mat. Sökte på nätet efter kost som var bra vid fettlever och diabetes och fann därmed LCHF. Var dock lite skeptisk med tanke på att min läkare varnade för fett då det lagras i min feber, men det verkar funka bra, mina värde är faktiskt bättre. Det blir lite enformigt ibland, troligtvis för att jag är vegeterian och inte har lika stort utbud av proteinkällor, har du tips på lchf mat för vegeterianer, så jag slipper mina återfall =)
Jag blev så less på att inte komma i mina vanliga kläder efter graviditeten. Inte mycket försvann med amningen och efter 9 månader fick jag nog en dag. Slut på godis, sött och pasta, tänkte jag efter inspiration av en kompis som köpt Annas bok. Och så blev det. Först ville jag bara bli av med de kilon jag inte gått ner men efter hand blev det en livsstil. Som jag njuter av!
Vad kul att du vill veta lite om oss.
Jag har jojobantat i hela mitt liv. Viktväktarna lyckades jag med men gick snabbt upp igen. Jag gillade inte det jag åt.
Sen blev jag nog sockerberoende. Kunde inte ta EN bulle utan åt upp alla. Smög i köket med mitt ätande…
Har nu kommit i kontakt med detta med LCHF och håller på att lära mig (ska ju få din brevkurs i lådan snart också). Mitt största är att jag har inte haft ont i huvudet sen jag drog ner på kolhydraterna.
Vill gå ner för att orka mer och självklart känna mig finare. Är 52 och lycklig fru, mamma och mormor men slutar inte att bry mig om vare sig utseende eller ett aktivt liv för det ;-).
Jag fastnade för din blogg just för att den är personlig men proffsig på något sätt. Ser mycket fram mot brevkursen.
Varma hälsningar och krya på dig!!!
AnnikaAnni
Jag tror att mitt svar på förra inlägget inbegriper även denna fråga 🙂
Kommer du att dela med dig av ditt föredrag här på något vis? Vore spännande att få ta del av och vad du fått ut av våra svar.
Lycka till!
Hade så gärna velat svara på alla frågor och jag var på väg…men orken finns inte riktigt, förlorade min pappa i söndags så mina tankar är någon annan stans, men jag läser allt du skriver…får återkomma med min historia senare kanske…puss & kram och LYCKA TILL nu!
Det som fick mig att fatta beslutet att gå ner i vikt var att min svåger fick en flickvän/sambo som ser ut om en modell. Jättesmal, snygg, ser ut som en skir älva. Jag kände mig som en stor, grov legokloss bredvid henne och det var nog kontrasten som gjorde att jag kände att näe, jag vill inte se ut så här. Jättefånig trigger så här i efterhand, jag vet, men det var faktiskt sista droppen.
Hej Åse. Jag såg en artikel om boken ”matrevolutionen”. Jag blev nyfiken och beställde den. Ville prova eftersom jag sakta men säkert gick upp några kilon varje år. Jag är 187 cm lång vilket gör att jag dolde mina 91 kg ganska väl. Men jag trivdes inte alls med mej själv! Alla sa att jag inte behövde gå ner i vikt, men sånt där känner man bäst själv. Alla kläder satt fult o jag tyckte inte att jag passade i nånting. Efter att ha läst en bit på boken så kändes det så himla rätt att börja med lågkolhydratkost. Jag satte igång i april förra året och gav mej själv ett år att gå ner 15 kg. Nu har jag gått ner 12 o känner mej ganska nöjd med mej själv fast jag står still. Kan se mej i spegeln utan att vilja kräkas iaf. Din blogg har hjälpt mej mycke på så sätt att du delat med dej av förebilder och efterbildar. Jag läser allt du skriver o har gjort flera av dina recept:-).
Nu önskar jag dej lycka till med dina projekt. Hoppas att du o de dina får en fantastisk framtid // Anneli
Jag började träna och äta GI för massa år sedan och gick ner c:a 10 kg under 2 års tid (sakta men säkert 😉 ) och det var efter viktnedgången jag la om till ännu mer lågkolhydrat.
Jag bestämde mig när vikten sakta smygit uppåt samtidigt som jag rent mentalt sett mig som vältränad. (gillar att vara ute, friluftsliv, skidor etc… ) . Hade dock ingen koll på kalorier och sånt så åt innan åt skogen fel… var inga större problem med kostomläggningen bara jag fick rätt kunskaper. Betydligt enklare att genomföra då jag flyttade hemifrån och kunde planera min egen mat… Det tror jag allmänt kan vara ett hinder för många. 🙂
När jag vägde som allra mest, hade jag otroligt nog aldrig haft ont i knän eller rygg mm. Så när andra barnet kom och jag knappt tog mig framåt. Ja då fick det vara nog. Jag började med Nutrilett och tappade 10 kg. Sen hakade jag på dig med Viktväktar cd:n och fick lite insikt i att jag visst kunde äta och ändå tappa kilon.
Jag har aldrig kört bantningsdieter så som min syrra. Hon har haft ett helvete gått upp mer av dieterna än hon gått ner.
Motivationen var helt enkelt att kunna ha skoj med kidsen.
Nå väl jag är ju inte hemma än på långa vägar. Men jag går inte upp och det är det värdefullaste för mig. Jag har lärt mig att äta så jag står stilla i vikten.
Jag borde säkert outa vad jag väger för att få den där sista kicken för att komma igång igen. Men det går inte för jag skäms att skriva det. Tycker folk som skriver ut sin vikt är tok stronga. Att bara tala om att jag vart uppe i tar emot. Jag har turen att vara ganska lång så folk tror inte jag väger så som jag gör/har gjort. 🙂
Är dessutom inne i mitt livs viktigaste projekt jag har slutat röka. (Du är den andra som jag berättar det för. ) Det blir 4 veckor på fredag(stolt). Får jag se om man går upp eller håller sig kvar på samma vikt.
Jag lägger om kosten lite vart efter. Drar in på nått och kör så tills det är en vana.
Lycka till med din föreläsning. Vet att du kommer göra succé för du är vår allraste bästa Åse.
Kram Eva
Hej Åse.
Jag har fibromyalgi, så av den orsaken ville jag prova dieten. Jag har speciellt fastnat för äggaröra på kvällarna och gräddig broccoli och brysselkål till middagen. Min make följer oxå dieten. Jag känner mig mkt piggare men värken är väl ungefär den samma, men jag kommer att fortsätta dieten ändå eftersom jag mår bra.Däremot kör jag vanlig mat till min 5 åriga dotter, som inte riktigt fastnat för maten ;o)
Den största anledningen för är att jag och min make försöker blir gravid har varit utan skydd i fyra år samt att jag har Pco. vi kommer nog behöva hjälp med att bli gravida och jag måste ner till ett Bmi under 30. Så största anledningen är barnlängtan.
Mycket inspiration här på sidan.
Tycker det är mycket synd att vi inte kan läsa kommentaren och få mer inspiration
och kanke lättare ta tag i vikten.
Kanske ska du lösenord så blir det bättre om några känner sig oroliga eller du.
Tycker din sida var bättre förr vet inte varför men så kändes.
Det tycker jag också Karin 🙁 Men det är mkt personliga reflektioner som man inte vill skriva öppet.