Jag har många gamla läsare som kan min historia. Men jag har även många nya läsare som egentligen inte vet hur 56kilo kom till, vad jag har brottats med under många år. Ibland glömmer jag bort det själv, för nu är jag ju van vid att ha det som jag har det idag.
Jag är högst normalviktig idag, absolut inte det smalaste jag varit, jag har vägt 8 kilo mindre än så här som smalast, som målviktig Viktväktare 1999. 
Och det är inte det som är viktigt, hur smal jag varit eller ens hur tjock jag varit. Utan det viktigaste för mig är att vara stabil.
Jag har suttit och sammanställt alla gamla bilder som var spridda på flera olika externa hårddiskar, nu är de samlade på en och allt är importerat till Adobe Lightroom som jag använder till mina bilder, det fungerar som ett bibliotek och jag kan enkelt bläddra bland bilderna datumvis. Där finns alla bilder från 1999 till dagens datum. Med andra ord tre graviditeter, tre förlossningar, resor, födelsedagar och många viktökningar och viktminskningar.
Det slår mig hur jag vet exakt hur jag såg ut vissa resor, år, vår, sommar, höst som vinter. 
Ända sedan 1988 när jag började min karriär som bantare.
Jag vet att jag var som smalast 1999-2000 och våren 2007. Jag vet att jag var småtjock och jättetjock hela 2008. Både innan jag blev gravid, under graviditeten och efter graviditeten. Jag vet hur jag fick nog där efter Alice var född vintern 2008. Hur jag förstod att jag måste sluta äta lågfett och kolhydratrikt.
Jag lade om kosten till lågkolhydratkost 2009 och har sedan dess varit viktstabil.
Det är inte så kul att bläddra bland bilderna och se hur mycket jag pendlade i vikt. 
Ibland när jag lägger ut någon gammal bild på mig på t.e.x. instagram så slår det aldrig fel, det är alltid flera stycken som säger:
– Du var lika fin då.
– Vacker då som nu.
Och jag vet att det beror på omtanke, men man glömmer en viktig sak där. Det handlar inte om utseendet!
Det är självklart att jag trivs bättre i dag när jag kan använda de kläder jag vill ha, när jag känner mig bekväm i kroppen och inte vantrivs. Jag är en ganska liten tjej och all övervikt syns och känns direkt.
Men den största vinsten är att jag slutat viktpendla. Känslan att vakna en morgon och inse att jag ätit mig upp 10 kilo i vikt på kort tid är obeskrivbar. Panik.
Fånge i en kropp som inte kan vara min!
Att köpa kläder som jag egentligen tycker är ganska ointetsägande och rent ut sagt fula bara för att de för tillfället döljer, det är inte jag.
Fixeringen vid att gå ner i vikt igen.
Många gånger i artiklar om mig så har det fokuserats på hur mycket jag gått ner med lågkolhydratkost och det är totalt ointressant tycker jag.
Jag viktminskade både mer och snabbare på lågkalori och lågfettkost. Det är inte viktminskningen med lågkolhydratkost som jag vill framhålla.
Här är en matdag i bilder från 2007.
Frukost kl 6:58 : Polar extrem med 8% mjukost, 3% salami, 17% ost och sockerfri marmelad.

 
Mellanmål kl 9:18 : Viktväktarchoklad 


Lunch kl 11:50 : Stekt lax med 3-4 potatisar, brocoli och pulversås (lågfett)

 
Mellanmål kl 12:55 : 1 äpple

 
Mellanmål 2 kl 14:28: Smoothie på lättyoghurt och bär

 
Middag kl 17.30 : Kelda thaisoppa 4% med fullkornsnudlar

 
För det första så undrar jag i dag vart proteinet är?? Som ni ser så låg fokus på kolhydrater. Fettet var i princip obefintligt.
Men med denna kosten gick jag från 80 kilo till 56kilo på 6 månader.



Men något var ju fel uppenbarligen i den kostmodellen. Den funkade aldeles ypperligt att gå ner i vikt på, jag hade ju ett energiunderskott och jag har inga minnen av att jag var hungrig men däremot sugen – det syns ju tydligt med tre mellanmål!
Jämför den kostmodellen mot i dag när jag oftast äter 2 större mål om dagen och eventuellt ett proteinrikt mellanmål.
Jag får dagligen masor av frågor (oftast på instagram) när jag lägger ut min mat: ”Får man äta det?” (Gäller oftast sötpotatis, frukt, minimajs etc)
Mitt svar är alltid: Vem är man? Jag kan äta det.
För är det något jag lärt mig genom alla viktpendlingar men framför allt genom mina 5 år nu som viktstabil så är det att äta konsekvensinriktad.
Vad blir konsekvensen av att jag äter detta? Det kan vara allt från viktökning till viktminskning till sug till vätskesamlande till lång eller kort mättnad.
Jag äter ALLT men jag vet vad som jag mår bäst av och vilka konsekvenserna blir.
Det är vad jag önskar alla som har problem med vikten och kosten. Fungerar det inte? ÄNDRA!!!
Fungerar det, mår du bra? ÄNDRA INTE.
På bilderna ovan är jag smal. Väger 56 kilo (i dag väger jag oftast ca 58-59 som parantes). Det är juni 2007.
Här är jag 11 månader senare: 
(Inte så smickrande bild, hur är jag klippt??? Vad har jag på mig??)
Under mina graviditeter så har jag aldrig haft något ökat sug eller cravings utan det har helt enkelt bara varit så att jag gömde mig bakom en växande mage och skyllde på den, för det gav mig ju en anledning att äta 1 kilo lösgodis varenda dag. Det tillsammans med mycket skräpmat. Stackars mina barn.


 
1 år senare så var jag nere på målvikt igen (56-58) och där har jag stannat. Jag pendlade lite för mycket i vikt innan jag hittade periodisk fasta 2012 men det har aldrig varit några 10 kilon, 5 kilon som mest. Numera flukterar jag nog 1-2 kilo upp och ner beroende på hur utsvävande jag varit och det är aldrig så att jag måste ta i med hårdhandskar utan det räcker man att jag tar bort någon ovana.
Vad var det som hände då?
Jo lågkolhydratkosten gav mig fasta ramar där jag inte behövde räkna eller fundera så mycket. Jag höll mättnaden längre, suget i schack och matfokuset blev mindre.
Periodisk fasta gav mig ännu mer matnonchalans och ännu bättre balans i hunger och mättnad.
Under denna tiden så trampades nya stigar upp i hjärnan, som jag brukar säga, nya signaler och trådar i hjärnan och jag fick nya vanor och nya referensramar till mättnad och hunger.
I dag behöver jag inte vara så strikt längre som jag var de första 3 åren efter kostomläggning. I dag går det per automatik, jag känner när jag äter något som inte är optimalt för mig. 
Mina största orsaker till ökad hunger och ökat sug är: Fet mejeri (tyvärr, vägrar äta lågfett så därför äter jag sällan), vetemjöl och fullkornsmjöl och frekvent måltidsfördelning. Och givetvis socker i bakverk, godis m.m.
Det jag mår bäst av är RIKTIG mat. Rejält med protein (älskar ägg!) och naturligt feta produkter, grönsaker i all världens färger (även rotfrukter) och så använder jag frukt som godis. Gårkvällens godis var t.e.x Mangoglass gjort på kvarg och fryst mango + vaniljpulver.
Många varma kramar från mig till dig!
♥