Falukorv i ugn

Är det inte lite sorgligt hur vi 70-talister växte upp när det gäller kost och näring…? Min mamma lagade mat som skulle vara nyttig – lågfettmejerier, mycket kolhydrater (i all välmening). Vi åt bara godis på lördagarna och bara för 2.50:- var (höjdes senare till 5:-/ var), och det trodde mina föräldrar var att låta oss äta nyttigt när vi resten av veckan åt lättprodukter, falukorv, makaroner, potatis, ris, fiskpinnar och nyponsoppa (för att bara ta några exempel). Jag blev överviktig i tonåren och hade som mest 30 kg övervikt. När jag ser bilder från den tiden vill jag bara gråta…plufsig, med dubbelhakor och ständigt hungrig.

LC-kost à la Åse är något helt annat än jag trodde/fruktade. Uppvuxen som jag är med fettskräck och uppfödd på Lätt & Lagom, lättmjölk och lättfil fick jag panik vid tanken på att äta fullfeta mejeriprodukter. Men som Åse skriver någonstans: man äter inte nödvändigtvis mer fett på LC-kost än när man äter lågfettkost. Däremot håller man sig mätt på ett annat sätt än med kolhydratrik kost och framför allt åker inte blodsockret upp och ner som en berg-och-dalbana…när jag var som tjockast (101 kg till 1.73 cm) låg mitt fastesocker precis under övre gränsvärdet för diabetes 2. Läkaren ville skriva ut Metformin, men jag sa nej och bestämde mig där och då för att lägga om kosten enligt ”det får bära eller brista”-teorin. I dag har jag gått ner 28 kg och får hela tiden kommentarer om vilken fantastisk förändring det är. Och detta utan att må dåligt och späka mig på diverse dieter…liksom Åse är jag f d Viktväktare och även om VV funkar hyfsat och åtminstone förordar allsidig kost framför svältdieter, går det som sockerberoende inte att äta sig mätt och ffa HÅLLA sig mätt på VV-kost. Points-systemet bygger på kalorimängd och fett är kaloririkt, så därför måste man hålla igen på fettet om man ska hålla sig till sina dagliga points. Då är kolhydrater ”billigare” och det kroppen vill ha när suget sätter in, och så är man inne i en ond cirkel som är svår att ta sig ur.

Jag har alla Åses böcker och har lagat recepten ur dem under min viktresa för att vara säker på att få i mig tillräckligt av alla näringsämnen, inkl fett. Jag uppskattar verkligen dina recept på pasta-, ris- och potatissubstitut!

Åse, jag känner så väl igen det du skriver i dina äldsta inlägg (tror detta var från 2009) om hur du fick hålla igen en hel dag för att ha ”råd” med en påse Colasnören på bion, och hur du kämpade med points-räkningen för att ha tillräckligt många points över…som sagt, VV är bättre än många andra dieter, men jag undrar hur många av dem som lyckas gå ner med VV faktiskt lyckas hålla sin nya vikt någon längre tid…trots allt är ju det viktigast, och inte viktnedgången i sig…!