Äppel-Päppel

Förstår att det är mycket jobb med att få ihop material till en bok. Den är i alla fall efterlängtad! Jag hittade rätt nyligen fram till din fina blogg. Vilken inspiration! Skrev en kommentar till dig tidigare om att jag är lchf:are sedan några år tillbaka. När jag var 20 år fick jag veta att jag inte tålde gluten. Det var bara en lättnad. Jag mådde bättre på en gång men saknade en pusselbit. Mitt sockermissbruk var fortfarande ett problem. Klurade också mycket på viktväktarkosten som jag hade lärt mig under gymnasietiden. På sätt och vis hade den hjälpt mig. Jag hade ju tappat vikt. Hade börjat äta mer frukt och grönt. Men att hålla vikten? Väldigt svårt. Jag har aldrig varit överviktig men jag började se ett samband med kolhydraterna och hur de också triggade mig. Att äta frukt till mellanmål var inte så bra för mig. När jag var 25 år fick jag veta att jag hade cystor på äggstockarna (pcos, även om jag inte hade alla symptom). Det kunde bli svårare för mig att bli med barn. Rådet jag fick var att inte äta snabba kolhydrater. Långsamma gick bra. Jag visste att jag var en sockermissbrukare och förstod vid det laget också att långsamma kolhydrater triggade mig. Så jag gick över till Lchf. Jag hade ett återbesök några veckor senare. Jag och min man ville få barn och min gynekolog skulle lägga upp en plan för hur vi skulle göra om det inte skulle fungera. Dagen före återbesöket tog jag ett test. Positivt! Vid återbesöket fick jag mötas av en trevligare bild på skärmen; cystor utbytta mot en början till ett nytt liv! Jag tror att Lchf kan göra stor skillnad. Kanske särskilt för kvinnor och vår hormonuppsättning. Ibland går det hur lätt som helst att leva ett lchf-liv. Men ibland behöver jag rycka upp mig. I somras blev jag efterrättstokig. Lchf, ja. Men överätande fungerar inte. Min uppryckning denna gång blev din bok. Nya recept. Ny livshistoria att läsa. Tack för bloggen och boken! Hoppas min kommentar kan ge dig lite mer energi åt att jobba med nya boken 😉