Att leva sitt liv öppet

av Åse
Jag har levt som bloggare i 16 år och jag har vunnit många vänner men även förlorat några.
Att offentligt berätta om varje steg man tar mottas inte alltid så bra av alla vänner.
Att leva ”det glada livet” och vara med om massa skoj är en bloggfördel men även en del i mitt yrke, det är events, resor, upplevelser. Dörrar som öppnas. Men det är inte alltid bara positivt.
Jag har en liten klick nära vänner, de flesta av dem har jag haft i väldigt många år, de flesta förstår mycket väl min situation och vet att jag försöker avsätta så mycket tid som möjligt för dem. Ibland avsätter jag för lite tid för dem och det får jag veta och jag får en kärleksfull uppläxning ♥
Många av dem läser inte min blogg och det tycker jag är skönt, då har jag något att berätta när vi ses.
Men det händer att det kryper fram från nära & kära & vänner & bekanta:
– Du hör aldrig av dig!
Men de glömmer att de inte heller hör av sig, men de vet ändå allt som händer i mitt liv. De ser allt roligt som sker. De har säkert också en himla massa roligheter: Fester, resor etc, men det kan ju inte jag läsa något om.
Så det blir en märklig situation där jag lever i ett skyltfönster, öppet för feltolkningar och slutsatser.
Och det har avslutat vänskap ibland.
Jag får så mycket positiv feedback från er på bloggen, instagram och i sociala medier men att mina vänner och min familj gläds med mig och talar om att de är stolta, det betyder ju något extra som ni förstår.
Jag gnäller inte, har valt detta själv och det är en del av paketet så att säga – att vara offentlig. Men det har skänkt en del hjärtvärk under åren, ska ni veta. Och det kan vara bra för er också att veta, att det inte alltid är så himla glammigt och positivt att leva sitt liv öppet.
Jag uppskattar er alla, nära & kära, bekanta och läsare. Ni som hör av er och ni som inte hör av er.
Livet är på tok för kort för att gå runt och hysa agg och känna sig missnöjd och besviken.
KRAM på er!

 

annonslänkar

56KILO24 ger 33% på DYRASTE varan inkl. över 500 VARUMÄRKEN + ytterligare 5% på kampanj- & reapriser
Gillar ni inlägget, klicka gärna på hjärtat under inlägget och dela gärna ♥ Tack! ︎

62 kommentarer

Erikas LCHF till vardag och fest 31 oktober, 2013 - 14:42

Jag kan förstå att det inte alltid är lätt att dela sitt liv med resten av världen. Jag är i alla fall oerhört glad att du gör det för du ger så mycket positiv energi och glädje via din blogg och jag älskar dina recept. 🙂
Det måste ha känts skönt att lära känna Victoria som lever ett likadant liv. Då har ni samma förutsättningar.
Ha det bra och sköt om dig!
Kram Erika

Svara
Åse 31 oktober, 2013 - 14:46

Hej Erika! Tack! <3
Ja verkligen, hon är min närmsta kollega.. Stor Kram!

Svara
Carolina 30 oktober, 2013 - 23:23

Jättefin blogg med bra koncept!

Svara
Carin 30 oktober, 2013 - 18:19

Kram på dig också kära Åse! Jag känner igen mycket av det du skriver och ändå har min blogg inte funnits lika länge eller blivit lika populär, men den har redan kostat mig en del vänner…och gett mig många nya också. Hursomhelst, tack för att du finns och vågar fortsätta leva öppet, även när folk misstolkar eller missunnar. Din blogg är väldigt fin och jag är så glad att jag hittade den. Kramis

Svara
Helena 30 oktober, 2013 - 08:50

Styrkekramar!!
Förstår det komplexa i detta.

Svara
mariagunilla 29 oktober, 2013 - 17:45

hej åse! du vet att jag har följt dig så länge jag har läst bloggar. du fick mig att förstå att jag oxå kunde ta tag i mitt liv. du är en sann förebild och oavsett ”så finns jag här” 🙂
jag förstår din situation, inte alla som upplever att bloggen är ”en bra sak” och ännu fler som har svårt att glädja sig åt andras framgångar…
skit i det! livet är för kort! Heja dig! kramar!

Svara
Åse 30 oktober, 2013 - 07:08

KRAM tillbaka!!

Svara
Sophie 29 oktober, 2013 - 13:07

Hej Åse,
Jag har ju följt dig i många år nu. Till och från.
Flera graviditeter har det blivit och många fotofrågor 🙂
Jag är glad att du delar med dig av ditt liv.
Stor kram
Sophie

Svara
Ti 29 oktober, 2013 - 09:30

Tack snälla Åse för att du delar med dig av dig själv, det uppskattas! Och säkert av många fler än mig.

Svara
Susanne 29 oktober, 2013 - 08:53

Hej!
Jag kan inte se kommentarna….? Är det så numera eller bra min dator?? Inte datorn har testa på flera nu. Såt bara comment hidden.

Svara
Marie 29 oktober, 2013 - 08:47

Varför dolda kommentarer?

Svara
Patty 29 oktober, 2013 - 08:41

Hej Åse
Jag har en fråga, har precis börjat med LCHF o din kokbok. Jag dricker en hel del te, jag ser i din bok
att du rekommenderar grädde istället för mjölk el kokosfett/olja(det har jag beställt). Kan man använda kaffegrädde istället, känns lite för mastigt med vanlig grädde. Jag dricker inte kaffe bara te, o har svårt att dricka utan mjölk vad kan du ge mig för tips:-)
Patty

Svara
Åse 29 oktober, 2013 - 10:35

Hej kaffegrädde är bättre än mjölk, men se gärna till så det inte blir för många koppar med grädde/mjölk om dagen.

Svara
Lisa 29 oktober, 2013 - 08:04

Du skriver klokt och jag tänker också att du har väldigt många barn som måste få din uppmärksamhet. Själv har jag märkt att det kan gå flera månader utan att jag hör av mig till någon vän eller familj, men alla vet de att jag finns och jag vet att de finns. När det verkligen gäller ( då jag tex blev väldigt sjuk) märkte jag ´hur fantastiskt nära alla var . Så gläds av att leva livet fullt ut, det kan ta slut i nästa sekund. Och tack för att du är generös och delar med dig till oss. Varma kramar från en bloggläsare

Svara
Camilla 29 oktober, 2013 - 07:42

aha då är det inte fel på min webbläsare 🙂 Ha det gott

Svara
Maria 29 oktober, 2013 - 06:29

Hej
Jag har läst i många år, följt dig genom giftermål, barn, viktnedgång och viktuppgång. Jag har varit glad för din skull och ledsen för din skull. Ledsen de gånger besvikelse eller sorg synt i bloggen, eller kanske främst synts mellan raderna. Jag har följt dig uppåt och framåt, och det råder ingen tvekan om varför det idag går så bra för dig. Det är hårt arbete och ett jäklar anamma.
De går bra för bloggare idag och det är ingen slump. Men det sticker i ögonen på många. ”Det är inget riktigt jobb.” Men så säger bara den som endast läst då och då och inte sett utvecklingen. Den som inte sett insikterna bli djupare, texten vassare och bilderna vackrare. Att man får lov att göra sådant man älskar och är bra på gör det inte mindre ett jobb. Att man inte skyltar med baksidorna gör dem inte mindre verkliga.
Jag hejar på dig!
/Maria

Svara
Åse 29 oktober, 2013 - 08:23

Tack fina Maria, jag är glad att du läser här hos mig och ser det som jag hade hoppats alla såg men så är det ju inte.
Stora varma kramen!

Svara
Jenny 29 oktober, 2013 - 05:18

Tack för att du delar med dig av dina erfarenheter, du är så klok! Hoppas att dina Sanna vänner hör av sig till dig och att det inte är bara du som måste ge hela tiden. När man har vänner som mestadels bara tar och ej ger så mycket, tar de mer energi än ger, det är i allafall min erfarenhet… Kramiz

Svara
Stina 28 oktober, 2013 - 23:45

Men varför dolda kommentarer?
Kram
Stina

Svara
Åse 29 oktober, 2013 - 07:40

För att jag vill ha det så, för att det är personligt och jag vill ge mina läsare möjlighet att svara personligt.

Svara
Mallan123 28 oktober, 2013 - 23:36

Du är bra på att förklara känslor, det är ovanligt bland bloggare och något som du ska vara stolt över. Det gör dig mänsklig och därför tycker så många så mycket om dig. Det är klart att du visar det ”glammiga” i ditt liv, det är ju det som gör dig speciell. Såklart är det kul att läsa om din vardag också, men din vardag är ju nästan som min och alla andras……men det gör också dig mänsklig och inte som en låtsas figur som inte finns på riktigt. Du har många känslor i dig, du speglar dem i din blogg, därför gör du den så bra, intressant, roligt, glammig, vardaglig, sorglig, långtråkig och alldeles underbar. Har själv barn i din ålder och de hatar att jag är på FB och gör inlägg där, så jag kan gott förstå om dina barn ibland tycker det är jobbigt med en mamma som bloggar. Men de är stolta över dig, det syns! Ja livet är för kort för att andra ska tycka förmycket om ens liv, lev ditt liv och gör det på ditt vis. Många kramar.

Svara
Åse 29 oktober, 2013 - 08:27

Tack söta Malin för dina insikter och ditt pepp, jag är glad att du läser och finns i kulisserna som stöttepelare. Många varma kramar!

Svara
Anita 28 oktober, 2013 - 22:09

Vad fint du skrivet i det här inlägget. Förstår att det måste vara tufft ibland, med alla blickar på dig. Så är det väl, ibland försvinner vänner och nya kommer till. Ha nu en trevlig tisdag. I morgon ska jag äntligen till badhuset och prova simma, är inte helt säker på att jag kan simma med vänster arm som jag opererade för ett tag sedan.
Hur har du haft det i Skåne med stormen idag? Peppar, peppar här har ingen kommit än.

Svara
Ett annat S 28 oktober, 2013 - 22:06

Alla kommentarer ovan säger ”comment hidden”? Är det meningen eller är något fel?

Svara
Camilla 28 oktober, 2013 - 21:47

Varför är alla kommentarer hidden?

Svara
Åse 29 oktober, 2013 - 07:41

För att jag vill ha det så, för att det är personligt och jag vill ge mina läsare möjlighet att svara personligt.

Svara
anne aobadia 28 oktober, 2013 - 20:07

ingen kan vara besviken på dig. du bjuder på dig själv på ett sätt som få skulle våga och orka med! imponerande, tycker jag. fortsätt så.

Svara
Åse 29 oktober, 2013 - 08:28

Stor varm kram!

Svara
Åse 28 oktober, 2013 - 19:16

Du ska ha stort tack för att du är öppen och för att du delar med dig av din kunskap och av det roliga du får göra. Samt även av vardagen så som den ser ut för dig!
Avundsjuka är ingen vacker sjuka!
Kram

Svara
Malin Henriksson 28 oktober, 2013 - 19:15

Hej Åse!
Det finns så mkt avundsjuka runt omkring oss och fullt av oförstående människor. Så himla tråkigt 🙁
Jag tycker som du vet, jättemycket om dig och är så glad för din skull. Att du lyckats till slut med frosseriet och att du fått en underbar familj som jag vet stöttar dig! Hoppas jag, för familjen betyder ju allt!!!
Du har ett superfint hem och visst får du vara med om mkt händelser. Säkert lite tråkiga föreläsningar oxå 😉
Men exakt det du beskriver om vänner känner jag igen mig på. Men för mig handlar det mest om när jag varit sjuk eller som när min pappa dog, då visade det sig att jag har väldigt få som är riktiga vänner och finns där för mig.
Riktig vänskap är som ett giftermål på ett sätt. Att finnas där i både glädje och sorg, det är viktigt för mig. Ibte bara då det är kul o fest!
Men nu har jag ist insett vilka vänner jag har och de betyder så mkt, ingen som tar onödig energi. Du om nån vet ju hur mkt småbarn tar energi från en ich tonårs tjejer är ju rätt bra på det med 🙂
Jag önskar åter igen att jag bodde närmare dig så jag fick ge dig en kram och en ordentlig klapp på axeln för hur bra du är. Min stora inspirationskälla 🙂
Tack för att du delar med dig annars hade jag inte fått ”lära känna” dig Åse!
Jag önskar dig allt gott i livet och njut av din framgång. Den kommer av hårt arbete. Det vet jag.
Det blev långt brev det här men jag kände att jag var tvungen och skriva när jag såg att det var dolt för andra att läsa. Direkt från hjärtat <3
KRAM

Svara
Åse 28 oktober, 2013 - 19:19

Stora kramen till dig!
Ja i nöden provas vännen, eller hur!?? Men det är som du säger – bra ibland att det gallras ut.
Kärlek till dig!

Svara
Anette 28 oktober, 2013 - 19:03

Modigt och bra skrivet! Ofta ser man ju saker från sin egen ståndpunkt, så det är nog bra med en påminnelse även för dina nära vänner! Fortsatt lycka till önskar jag dig! / Anette

Svara
Tina 28 oktober, 2013 - 19:02

Hej Åse,
Vilken underbar blogg du har!! Jag har försökt att äta enligt LCHF sedan våren 2008. Ibland med bättre resultat och ibland hamnat i fallgropar (känner verkligen igen det här med sockerberoende som du skriver om…). Nu under hösten har jag skärpt upp mig och i samband med det blivit tipsad om din blogg. Älskar dina recept!! När jag vill ha inspiration i matlagningen så letar jag alltid först efter recept ”hur du gör” på din blogg.
Hälsningar Tina

Svara
Sara 28 oktober, 2013 - 18:06

Så kul att höra att du får så bra stöd från din familj. Jag har själv en syster som är offentlig ( sångerska) och jag är såå stolt över henne, vi i familjen har fått läsa i skvallertidningar om både det ena och det andra, alltså både positivt och negativt, ibland har det varit när hon varit ute på världsturné och då önskar man att hon varit hemma så vi kunde stöttat extra.
Kram till dig från ett regningt och stormigt Billesholm :D, är väl likadant hos er. Håll i hatten 😉

Svara
Pippi 28 oktober, 2013 - 17:53

Hur skriver man nu?
Kära(Nej! Känner dig inte på det sättet)
Fina (ett bättre ord)
Fina Åse!
Du ger min vardag ett innehåll. Trots att jag yrkesarbetar och trivs mycket bra i mitt yrke som lärare så vill jag läsa om hur din vardag varit, varje dag. Jag vill ”gotta” mig i dina underbara matrecept och dina tips om goda viner. Tack för att du finns, orkar och vill delge din vardag till mig.
Tack!

Svara
ÅsaS 28 oktober, 2013 - 17:53

Men vännen… Nu känner jag iofs inte dig personligen, men visst avundas jag ditt liv ibland. Med allt spännande som du får vara med om, människor du möter, förmåner du får. Och nej, jag missunnar dig ingenting av det utan tycker du är värd allt du får vara med om, för det är något du har jobbat dig till. Men ibland kan det bli lite för mycket för det egna livet. Ta en paus och njut av din fina familj. Jag som följer dig på bloggen förstår iaf att man behöver det ibland. Tråkigt att du mist en del vänner, men förhoppningsvis har du vunnit några nya också. Önskar dig allt gott med företag, blogg, app, träning, kost, livet i stort och smått, ja, kort sagt allt! Stor kram i höstrusket sänder jag dig! /ÅsaS

Svara
Yvonne S Ed 28 oktober, 2013 - 16:57

Du är en stor inspiration för mig, jag är en ganska ny läsare av din blogg här. Offentligheten har ett pris brukar man ju ofta säga, och det har du fått märka av. Men du har också märkt vilka dina äkta vänner är, det är jag säker på. De där som finns där fast man kanske inte hunnit träffas på länge. När man väl talar med varandra så tar man upp tråden från förra samtalet utan hinder. Jätteskönt!
Jag upplever dig som positiv här på bloggen och det är uppfriskande. Inte för att vi ska dölja hur saker och ting är, men bitterhet och gnäll blir vi ju inte gladare av. Det kan man dela med någon, jag upplever att det är bra att ha någon nära som kan vara den ”ventilen” man behöver – men inte alla kan ha den rollen.
Jag försöker också vara positiv och dela positiva tankar. Bitterhet har funnits hos mig också, men efter en tids sjukdom (cancer) för 10-12 år sedan fick mitt liv ett annat perspektiv. Det är jag tacksam för!
Jag kommer att fortsätta läsa din blogg!
Varma hälsningar!
/Yvonne

Svara
Vivi-Anne Martinsson 28 oktober, 2013 - 16:39

Hej kära Åsa!
Jag blev så tagen av ditt senaste blogginlägg, så jag var tvungen att skriva några rader. Jag är en kvinna i mogen ålder (63 år) och började läsa din blogg för ca 1,5 år sedan. Det har blivit som ett gift, det första jag gör när jag vaknar och det sista innan jag lägger mig, är att kolla om det kommit något nytt. Det är alltid lika underbart inspirerande, entusiasmerande att ta del av ditt fantastiska liv.
Att du orkar med så många barn och ett så fantastisktvälstädat hem. Dessutom är du en hejare på att laga mat och att även fota med snygga bilder. Jag är själv väldigt intresserad av mat och följer dina recept med stort nöje.
Jag började med lchf-mat (ej diet) för ca 3 år sedan och mår förträffligt. Är ingen fanatiker, men märker direkt när jag ”slarvat” för mycket, men vet nu hur jag ska avhjälpa problemet. Jag vill tacka dig av hela mitt hjärta för att du berikat mitt liv som ”livsnjutare” vilket jag nu är.
Kram
Vivi-Anne

Svara
Åse 28 oktober, 2013 - 19:21

Tack härliga du! Du gör mig glad! Det är för att jag vet att sådana som du som läser och uppskattar som jag fortsätter. Stor kram!

Svara
Cia 28 oktober, 2013 - 16:02

Förstår att det måste vara både på gott och ont det här med att öppna upp sitt liv för alla. Med en sluten blogg kan man iaf ha lite mer koll på vilka man släpper in i sitt liv. Tråkigt att vänner har försvunnit på vägen, men vad kan man göra. Huvudsaken är ju att du mår bra och gör det du tycker om. Du har ju förgyllt min vardag och så många andras med din blogg under så många år så är det någon som verkligen förtjänar all den positiv feedback som kommer just nu är det väl du 🙂 kram!

Svara
Annie 28 oktober, 2013 - 13:35

Starkt gjort! Du är en sån stor förebild.
För mig spelar det ingen roll om du reser mycket och får hitta på mycket skoj.
Jag är anti jante på det sättet.
Man ska hysa beröm för folk och vara tyst när det sticker i ögonen.
Kram!

Svara
Tess 28 oktober, 2013 - 13:27

Åh! Men de absolut bästa vännerna är de man inte alltid träffar så ofta men som man har roligt med när man väl ses. Jag lever inte mitt liv lika öppet och intensivt som du men har ofta svårt att hinna med alla nära och kära ändå. Men istället för agg och diskussioner om att man aldrig ses bör man istället uppskatta stunden när man väl ses istället. Stor kram till dig Åse!

Svara
Tina 28 oktober, 2013 - 13:23

Fint skrivet och en vän som inte kan acceptera dig och det liv du lever är ju ingen
Riktig vän!
Det klart det blir fler ögon och också större
Avund i takt med att du blir mer offentlig.
Som du säger det finns baksidor med det också. Men ……
dina nära, familj och de vänner du vet är
vänner på riktigt är de som räknas.
Att ha några få nära där du bara får vara DU

Svara
Anna-Livet på liden 28 oktober, 2013 - 13:21

Det kan jag förstå, doftar kanske lite avundsjuka också?
Men just det där med ”du hör aldrig av dig”, det har jag också fått höra ibland trots att jag inte har en känd blogg och tycker precis som du, att de kan ju faktiskt också höra av sig istället för att sitta hemma och sura till, det viktigaste är väl inte vem som hör av sig eller vem som hör av sig mest, utan att man VILL ses! 🙂

Svara
Petra 28 oktober, 2013 - 13:20

Hej Åse, vi känner inte varandra men jag tänkte ändå passa på att tacka dig för all inspiration du förmedlar via din Blogg 🙂 Då tänker jag på inredning, mattips, baktips, vintips och modetips mm mm. Din app är också super!!! Den har jag vid spisen mer eller mindre varje dag (ja nästan…). Det är inte alla som delar med sig så frikostigt som du gör. Jag får mycket beröm hemma och då hänvisar jag till Dig! Tänkte faktiskt i helgen på hur det kan vara att dela med sig så öppet av sin vardag – jag tycker att du gör det på ett jättebra sätt! Ha en toppenvecka i höstrusket!

Svara
Åse 28 oktober, 2013 - 13:44

KRAM tillbaka! och jag är glad att du tycker om mig och bloggen och allt där emellan =))

Svara
Suss 28 oktober, 2013 - 13:04

Kram fina Åse… <3

Svara
Niiinis ❤ 28 oktober, 2013 - 12:53

Nu satte du huvudet på spiken! Exakt så som du beskriver det känner jag också, EXAKT! Det finns baksidor som är svåra att förklara…och som du säger, vissa saker på bloggen ger sken av något glammigt och superflashigt fast det handlar om att det ingår i mitt bloggande. Jag har också förlorat vänner, vänner som inte sagt det rakt ut men som demonstrativt visar var dom står i den obefintliga vänskapen numera. Att man tar avstånd och jag står frågande och undrar vad som hänt?
Tack för att du satte ord på mina känslor. Sen är det skönt och veta att man inte är ensam.
Kram till dig! ❤

Svara
Åse 28 oktober, 2013 - 12:57

Kram på dig! ❤️

Svara
al68 28 oktober, 2013 - 12:45

Kram till dig fina Åse

Svara
Tove 28 oktober, 2013 - 12:37

Förstår att det verkligen har fördelar och nackdelar att ha en så stor blogg och leva så öppet som du gör! Jag är i alla fall glad att jag fått chansen att träffa dig, just tack vare din blogg! Kramar! ♥

Svara
Sanna 28 oktober, 2013 - 12:36

Jag tror jag har följt dig i lätt 11-12 år nu, minns Underbar.org.
Du har ju valt det offentliga livet men ser även baksidorna med det. Jag kan lessna på facebook av just de anledningarna. Man har väldigt lite kontakt IRL numera. Jag märker också att flera av mina vänner ”nöjer” sig med att läsa om mitt liv på facebook men de skriver sällan nåt själva. Jag tänker att jag ska bli bättre på att höra av mig själv. Svår balansgång. Ingen är perfekt så man ska nog se till sig själv innan man dömer nån annan.
Sen är det ju lite så att folk är avundsjuka och missunnsamma. De är inte värda energin. Och de som verkligen bryr sig, de finns där iaf.
Jag följer ditt liv med nöje även om vi har väldigt lite kontakt för övrigt.
KRAM på dig!

Svara
Åse 28 oktober, 2013 - 12:41

Så sant sanna. Jag tror vi alla drabbas av sociala mediers framfart… sorgligt men något vi alla behöver fundera över. Många ggr man bara skulle vilja stänga dörren om sig! KRAM!!

Svara
Anna 28 oktober, 2013 - 12:31

Stor Kram Åse!
Känner så igen mig!

Svara
DeMarkey - LiveYourDreams! 28 oktober, 2013 - 12:28

Vad fitn skrivet och jag förstår precis vad du menar med det du skriver. Hoppas att dina vänner fortsätter med det fina förståndet och att ni alla får må bra av era vänskaper utan för mycket krav. =)
Kram på dig

Svara
Annica Lundgren 28 oktober, 2013 - 12:16

Bra skrivet … Mycket bra skrivet… Själv har jag vänner som säger – du hör aldrig av dig !! Men vaddå de har väl också en val möjlighet att höra av sig… Man skall vara rädd om sina vänner … Och ofta ge positiv feedback
” Behandla andra som du vill bli behandlad själv” tycker jag e ett bra motto. Nu äter inte jag LCHF med har din app och följer din blogg ändå… Live your life with a bit Of luxury….

Svara
Anette Dahlqwist 28 oktober, 2013 - 12:05

Fint, ärligt och från hjärtat, omöjligt att tolka fel – eller? Allt har sina fördelar och nackdelar! Du är ändå en av några, som trots all beskriver en vardag. Fortsätt att inspirera dnälla du, kram!

Svara
Mischy/Eva 28 oktober, 2013 - 12:04

Det har alltid varit lika trevligt och kul att följa dig. Det är synd att vissa inte fixar att det går bra för andra.
Jag har inte den snurren du har i livet just nu, men är riktigt dålig på att höra av mig ändå. Det betyder inte att jag inte vill veta av dem, bara att dagarna rullar på i en hiskelig fart. Försöker bättra mig dock. 🙂
Ha det riktigt gott fina du.
Kram Eva

Svara
ByJennie 28 oktober, 2013 - 12:01

Väldigt bra inlägg Åse med ett innehåll som många av oss offentliga/bloggare kan känna igen oss i. För visst är det fantastiskt att man får uppleva så mycket roligt, men ibland kommer jantevännerna fram och visar tydligt att de inte kan glädjas åt en. Tyvärr kapar det många band, men det kan också vara något bra. Man skall omringa sig av människor som tycker om en, kan uppskatta en och glädjas åt en. Precis som vi kan glädjas åt allt de tar sig för. Som sagt, väldigt härligt att du skriver hur verkligheten kan se ut! Kram på dig

Svara
Åse 28 oktober, 2013 - 12:45

Stor kram till dig Jennie!

Svara
Linda 28 oktober, 2013 - 11:58

Tack för en underbar blogg och tack för att du delar med dig av allt. Om dina så kallade fd vänner visste hur många människor du tipsar, pepprar och stödjer genom denna blogg så hade dom också vart stolta över att ha en sådan godhjärtat vän som du. Uppenbarligen var dom inga riktiga vänner och den svenska svartsjukan har än en gång visat sig. Keep up the good work! 🙂
Kram Linda

Svara
Jenny 28 oktober, 2013 - 11:55

Bra skrivet, kram!

Svara

Tack för att du lämnar en kommentar, det betyder så mycket!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.